British 1697-1764 William Hogarth Galleries Early satirical works included an Emblematical Print on the South Sea Scheme (c.1721), about the disastrous stock market crash of 1720 known as the South Sea Bubble, in which many English people lost a great deal of money. In the bottom left corner, he shows Protestant, Catholic, and Jewish figures gambling, while in the middle there is a huge machine, like a merry-go-round, which people are boarding. At the top is a goat, written below which is "Who'l Ride" and this shows the stupidity of people in following the crowd in buying stock in The South Sea Company, which spent more time issuing stock than anything else. The people are scattered around the picture with a real sense of disorder, which represented the confusion. The progress of the well dressed people towards the ride in the middle shows how foolish some people could be, which is not entirely their own fault. Other early works include The Lottery (1724); The Mystery of Masonry brought to Light by the Gormogons (1724); A Just View of the British Stage (1724); some book illustrations; and the small print, Masquerades and Operas (1724). The latter is a satire on contemporary follies, such as the masquerades of the Swiss impresario John James Heidegger, the popular Italian opera singers, John Rich's pantomimes at Lincoln's Inn Fields, and the exaggerated popularity of Lord Burlington's prot??g??, the architect and painter William Kent. He continued that theme in 1727, with the Large Masquerade Ticket. In 1726 Hogarth prepared twelve large engravings for Samuel Butler's Hudibras. These he himself valued highly, and are among his best book illustrations. In the following years he turned his attention to the production of small "conversation pieces" (i.e., groups in oil of full-length portraits from 12 to 15 in. high). Among his efforts in oil between 1728 and 1732 were The Fountaine Family (c.1730), The Assembly at Wanstead House, The House of Commons examining Bambridge, and several pictures of the chief actors in John Gay's popular The Beggar's Opera. One of his masterpieces of this period is the depiction of an amateur performance of John Dryden's The Indian Emperor, or The Conquest of Mexico (1732?C1735) at the home of John Conduitt, master of the mint, in St George's Street, Hanover Square. Hogarth's other works in the 1730s include A Midnight Modern Conversation (1733), Southwark Fair (1733), The Sleeping Congregation (1736), Before and After (1736), Scholars at a Lecture (1736), The Company of Undertakers (Consultation of Quacks) (1736), The Distrest Poet (1736), The Four Times of the Day (1738), and Strolling Actresses Dressing in a Barn (1738). He may also have printed Burlington Gate (1731), evoked by Alexander Pope's Epistle to Lord Burlington, and defending Lord Chandos, who is therein satirized. This print gave great offence, and was suppressed (some modern authorities, however, no longer attribute this to Hogarth).  Related Paintings of William Hogarth :. | Group painting fashionable marriage of the dead countess | Hogarth Painting the Comic Muse | Gemadefolge | An Election Entertainment featuring | Prodigal son with the old woman to marry |
Related Artists:
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
CRIVELLI, Vittorio
Italian painter, Venetian school (b. ca. 1440, Venezia, d. 1501/2, Venezia)
Wilhelm von Kobell
1766-1853 German Wilhelm von Kobell Gallery Kobell was born in Mannheim, the son of Ferdinand Kobell, a landscape painter who cited Claude Lorrain as his influence. Wilhelm's initial lessons were supplied by his father and his uncle, Franz Kobell. He received further training under Franz Anton, von Leydendorf and Egid Verhelst in the art of engraving at the Zeichnungsakademie in Mannheim. During this time he practiced various styles, including 17th-century Dutch painting and 18th-century English art. He was supported by Charles Theodore who compensated him an annual sum of 500 florins from 1792 until Theodore's death in 1799. Throughout his life Kobell traveled to England, France and Italy but ultimately based his style on Dutch art.